Shit vad tiden går, jag är inte alls bra på att skriva dagbok...

Just nu håller jag på att dryga ut kassan genom att sälja kläder på Blocket. Jag gjorde en ordentlig garderobsutrensning och fick inte så mycket kläder kvar... Men jag får klara mig på det eftersom jag inte har råd att köpa nya. Men då tänkte jag att jag kan ju försöka tjäna lite pengar på de kasserade kläderna istället för att bara skänka bort dem. Jag tror i och för sig att jag bara kommer lyckas att sälja jeansen. Sen har jag ett gäng skor som jag också borde kunna sälja.

Alla pengar som vi får in måste sparas till dop, Lillemans födelsedag, jul och till fjällresan i mars. Men vi börjar med dopet. Det blir enkelt, i vår kyrka, med fika efteråt. Inbjudna blir närmsta släkt och vänner. Tror att det rör sig om 23 pers och några barn. Men om vi bara bjuder på fika behöver det inte kosta så mycket, hoppas jag.

Nu ska jag sätta mig och börja med inbjudningarna. Jag får passa på när resten av familjen sover. Det kommer att bli ROSA. Det har blivit min nya favoritfärg. Stackars Kickan som inte får välja själv. Hon har alltid något rosa på sig.

Nu ska jag sätta fart för hon vaknar nog snart. Hon har ju sovit i en hel halvtimme nu.

Flygdag

Den årliga flygdagen blev en perfekt utflykt att åka på dagen efter kräftskivan. Lilleman fick se en massa flygplan, men roligast var nog att klättra omkring i brandbilen och att titta på bärgningsbilen som såg precis ut som Bärgarn från filmen Cars.

Det var en mysig familjedag trots att vädret inte var det bästa, men det regnade i alla fall inte. Notera Lillemans fantastiska regnsställ. Han passar in hos brandmännen.

Party!!

Kräftskiva närmare bestämt. Tyvärr vaknade jag med stans huvudvärk som vägrade ge med sig. Prövade med Alvedon, vila, kaffe, mat och vatten. Inget hjälpte. Jag drack dock ingen alkohol, det hade kanske hjälpt. Det var bara att bita ihop och ta på sig festhumöret, det var inte så lätt men jag tror att jag lyckades ganska bra.

Lilleman var hos farmor och farfar men Kickan fick följa med på fest. Jag är inte säker på att alla tyckte att det var kul att hon var med, men hon visade att hon är en exemplarisk bebis att ha med på fest. Jag la ner henne, vaken, i sin lilla insats till vagnen när vi skulle sätta oss och mumsa slamkrypare. Sen somnade hon och sov sig igenom ett antal högljudda nubbevisor och allsånger och allmänt sorl, vrål och handklappningar. Hon låg vid kortänden av bordet men vi flyttade henne när det var dax för dansen att komma igång. Men hon fortsatte att sova trots discodunk och allt onyktrare konversationer, så när klockan var ett var jag tvungen att väcka henne eftersom mina bröst höll på att explodera. Dessutom kände jag och mitt huvud att det var dax att ta med sig maken och åka hem. Så det gjorde vi. Och hämtade både hund och barn hos farmor och farfar. Lilleman hade tydligen haft en förskräcklig hosta och därför ville de att han skulle sova hemma.

Trots båda barnen hemma fick vi faktiskt sova till halv tio! Jag hade så klart ammat en sväng på morgonen, men vi hade lyckats somna om. Och jag hade ingenhuvudvärk!

Semester

Har varit med barnen på semester. Vi åkte med mamma och pappa till Vaxholm. En riktig långsemester... Men det var mysigt att åka iväg och bli lite ompysslad. Lilleman var en liten ängel större delen av tiden trots att han inte har så stor yta att röra sig på i husvagnen. Men en dag gjorde vi en utflykt till Norrtälje och var och lekte på Lekrymden. Det tyckte han var toppen. Sen orkade han nästan vara lugn och sitta i vagnen när vi gick på stan... Och i bilen tillbaka till husvagnen slocknade han innan vi ens börjat åka. Det var en mysig liten tripp.

Kusinträff

Tänk så trevliga kusiner jag har! Det var riktigt trevligt på kusinträffen. Vi kom lite senare eftersom Lilleman hade varit på kalas innan men det var några lekar kvar. Det visade sig att jag var riktigt usel, speciellt med bollar medan maken tog sig in i det vinnande laget. Lilleman hade kul och lekte med de andra barnen och Kickan var en liten skrikunge, tills hon slocknade lagom till middagen.

När mamma och pappa skulle åka hem och ta med sig Lillman blev det katastrof. Han var helt förkrossad när jag satte in honom i bilen, skrek och grät och drog i mina armar och kläder. Då kunde jag inte lämna honom så det slutade med att han blev kvar hos oss, vilket i och för sig inte gjorde något. Han somnade i min famn när vi alla satt och pratade. Det var väl ett sövande sorl plus att klockan var ganska mycket.

Nästa år är det tydligen min tur... Tack för det... Jag får väl klura ut nåt bra som vi kan hitta på. Kan dock vara svårt att få plats med alla här hemma, med alla barn, men det kanske också går att lösa på nåt sätt. Jag har ett tag på mig att fundera.